Överstimulerad med ADHD: varför allt blir för högt och hur du dämpar det
Många med ADHD känner igen ögonblicket när ett livligt rum tippar över från irriterande till outhärdligt. Här är vad man vet om sensorisk känslighet vid ADHD, och en kort plan för när det händer.
Att bli överstimulerad med ADHD är när en radio, taklampor, två samtal och en kliande lapp i tröjan slutar vara bakgrund och börjar kännas som för mycket på en gång. Det blir svårare att tänka och du vill gå därifrån. Det är ingen diagnos, men det är så vanligt vid ADHD att forskare har studerat det, och det finns praktiska sätt att dämpa det.
Vad är överstimulering vid ADHD?
Överstimulering, eller sensorisk överbelastning, uppstår när hjärnan tar in mer än den hinner sortera. Lösningen börjar med färre intryck; ett lågt brunt brus kommer in först senare, om alls. En hypotes handlar om filtrering: normalt lägger du märke till personen som pratar med dig och inte till kylskåpets brum. Vid överbelastning kan det kännas som om kylskåpsbrummet och rösten framför dig kommer in på samma volym.
Hur känns det att bli överstimulerad?
Folk beskriver det på olika sätt: ljud känns högre och skarpare, ljus bländar, kläder kliar, folkmassor känns för nära. Det slutar ofta i irritation, avstängning, tårar eller ett plötsligt behov av att komma ut. Efteråt känner sig många tömda en stund.
Hör överstimulering till ADHD?
Det är inte ett av de formella ADHD-kriterierna, men kopplingen syns i forskningen. En systematisk översikt från 2011 av Ghanizadeh gick igenom 11 studier och fann att problem med sensorisk bearbetning var vanligare hos barn med ADHD än hos typiskt utvecklade barn. För vuxna är beläggen tunnare. I en studie från 2017 av vuxna som besökte en ADHD-mottagning fann Bijlenga och kollegor atypiska sensoriska profiler, både över- och underkänslighet, oberoende av autistiska drag. Studien jämförde patienterna med publicerade normer snarare än med en kontrollgrupp, så den kan inte säga hur vuxna med ADHD står sig jämfört med vuxna utan ADHD.
Överstimulering rapporteras också vid autism och ångest, så i sig pekar den inte mot en enda orsak. Om det händer ofta eller kommer i vägen för jobb, skola eller sömn är det värt att ta upp med vårdpersonal.
Vad utlöser överstimulering?
Vanliga utlösare är:
plötsliga eller ojämna ljud: en dörr som smäller, en tallrik som tappas, skratt som skär igenom sorlet;
flera ljud samtidigt, som en tv under ett samtal i ett kontorslandskap;
starkt eller flimrande ljus, även skärmar på full ljusstyrka;
folkmassor och visuell röra;
trånga eller kliande kläder, lappar och sömmar;
starka dofter i ett stängt utrymme.
Att vara trött, hungrig eller redan stressad sänker tröskeln. Samma kafé kan kännas helt okej en bra morgon och bli för mycket i slutet av en tuff dag.
Så lugnar du ner dig när du är överstimulerad
När det slår till ska du dra ner på intrycken först. Att lägga till något nytt, även något som ska lugna, kan göra det värre.
Gå ut om du kan. Ett tystare rum, en korridor eller en toalett i fem minuter räcker.
Blunda eller dimma ljuset. Solglasögon inomhus fungerar också.
Stäng ute ljud. Skumöronproppar eller brusreducerande hörlurar tar snabbt udden av det.
Andas långsamt, med utandningen lite längre än inandningen, i en eller två minuter.
Ge dig själv några minuter innan du går tillbaka eller bestämmer något.
Anteckna efteråt var du var, vad du hörde och hur trött du var; efter några tillfällen brukar ett mönster synas.
Vad gör du om du inte kan lämna rummet?
På ett möte, i ett klassrum eller i en bil kan du ändå minska en del. Sänk blicken mot bordet eller en fast punkt. Tryck fötterna platt mot golvet och känn trycket under tio långsamma andetag. Har du brusreducerande in-ear-hörlurar i öronen kan du slå på brusreduceringen utan att spela något. Säg till en person ”Jag behöver två minuter” och gå ut så fort det blir en naturlig paus. Planera tio tysta minuter direkt efteråt. Var det buller som utlöste det kan du ta med öronproppar eller ett lågt, jämnt ljud nästa gång.
Kan jämnt brus hjälpa mot överstimulering?
I ett rum som redan är bullrigt kan det hjälpa. En översikt i The Lancet från 2014 av Basner och kollegor konstaterar att plötsliga bullerhändelser under sömn stör mer än jämnt bakgrundsbuller. Det finns lite forskning om dagtid, så se det här som ett resonemang, inte som belägg: under ett jämnt ljud sticker en dörr som smäller eller ett skratt ut mindre, så ett kafé känns jämnare. Guiden om att stänga ute ljud när du arbetar matchar olika typer av brus mot specifika distraktioner.
Det fungerar bara när rummet är högljutt från början. Ett ljud är en sak till att höra, så i ett tyst rum, eller när överbelastningen är som värst, är tystnad eller öronproppar oftast det bättre valet. Om du använder brus:
välj en mjuk, låg färg som brunt eller rosa brus, snarare än ljust vitt brus;
håll det på den lägsta nivå som täcker de plötsliga ljuden, tystare än vanligt tal;
spela det genom brusreducerande hörlurar om du har sådana, så att det kan vara tystare.
Vissa tycker också att en mjuk, jämn vibration hjälper dem att landa. Guiden om haptisk feedback beskriver hur det fungerar.
Hur kan du förebygga överstimulering?
Du kan inte styra varje rum, men du kan sänka grundnivån. Ha öronproppar i väskan. Ta på hörlurarna innan pendlingen blir högljudd, inte efteråt. Sitt med ryggen mot den livligaste delen av ett rum. Sänk skärmens ljusstyrka på kvällen. Planera en kort tyst paus efter mötet eller evenemanget som du vet kommer att bli högljutt. Om tystnad gör dig rastlös hemma är lågt bakgrundsljud ett lätt alternativ.
Sinnesvänligt ljud i Solbox
Brunt brus är gratis i Solbox, och rosa brus ingår i Pro. Båda kan gå på låg volym i ett livligt rum. Haptisk synk, med mönstren Sömn, Fokus och Balanserad, lägger till en mjuk vibration om du tycker att det hjälper dig att landa. En sovtimer tonar ut ljudet så att det inte spelar längre än du vill.
Solbox är en ljudapp, inte en medicinteknisk produkt, och inget i den är en behandling för ADHD, ångest eller något sensoriskt tillstånd.
Vanliga frågor
Vad innebär det att bli överstimulerad med ADHD?
Det är upplevelsen av att sinnesintryck, som ljud, ljus, folkmassor eller texturer, blir mer än du klarar av. Det är ingen formell diagnos, men många med ADHD beskriver det, och forskning har funnit att skillnader i sensorisk bearbetning är vanligare vid ADHD.
Hur känns överstimulering vid ADHD?
Folk beskriver att de känner sig översköljda, spända, irriterade eller plötsligt utmattade. Små ljud känns högre, det blir svårt att tänka, och man får en stark impuls att fly från rummet eller fräsa åt någon.
Hur lugnar man ner sig när man är överstimulerad?
Minska intrycken först. Gå någonstans där det är tystare, dimma ljuset eller blunda, och använd öronproppar eller brusreducerande hörlurar. Långsam andning och några minuter i ensamhet hjälper många att varva ner. När du känner dig stadigare kan ett mjukt, jämnt ljud göra det lättare att återvända till en bullrig miljö.
Hjälper vitt eller brunt brus mot överstimulering?
På en bullrig plats kan det göra det lättare genom att täcka plötsliga, ojämna ljud med något jämnt. Men det lägger till ljud, så i ett tyst rum eller när överbelastningen är som värst är färre intryck oftast bättre. Håll bruset lågt och mjukt, som brunt eller rosa brus snarare än ljust vitt.
Är överstimulering ett tecken på ADHD eller autism?
Det rapporteras vid båda, och vid ångest och andra tillstånd också. Överstimulering i sig pekar inte mot en viss diagnos. Om det händer ofta eller är kraftigt är vårdpersonal rätt instans för att reda ut vad som ligger bakom.
Att anstränga sig mer hjälper sällan en ADHD-hjärna att fokusera. Att ändra upplägget brukar göra det. De här strategierna är en blandning av forskningsstödda verktyg och vanlig praxis, anpassade för plugg och jobb.
Haptisk feedback kan ge uppmärksamheten något mer att hålla i. Om du pillar, trummar eller går fram och tillbaka för att tänka räcker ljud kanske inte som intryck – här är argumenten för att lägga till lite beröring.
Röster, borrande, en tv genom väggen. Du kan inte alltid stänga ute ljud helt när du jobbar, men du kan göra det mycket svårare för hjärnan att lägga märke till dem.